§ 79. I fredstider dömmer Högsta Domstolen och 2:ne Officerare af en högre rang, som Konungen tillförordnar, i andra och sista instantien alla de Krigsrättsmål, som angå lif, ära eller frihetens förlust på längre tid. än trenne månader. $ 80. Öfver Högsta Domstolens beslut kunna inga besvär anföras och ingen revision anställas; Konungens rätt dock alltid förbehållen att i brottmål göra nåd. § 81. Ingen kan blifva ledamot i Högsta Domstolen, innan han fyllt 30 år. § 82. Till ämbeten i Staten må utnämnas Norrska medborgare, som bekänna sig till den Evangelisk-Lutherska läran, hafva svurit Konungen och Grundlagen trohet och tala Landets språk. Såsom en följd af Konungariket Norriges förening med Sverige, skall Konungen åt båda Rikens Fullmägtige, vid deras nästa sammankomst, till antagande föreslå en lag, om vilkoren för ömsesidig medborgarerätt för Norrmän och Svenskar. Emedlertid skall det på Konungen ankomma att i inskränkt mån, där han det oumgängligt pröfvar, tillsätta Norrske Embetsmän i Sverige och och Svenske i Norrige; dock så att till Präste- och Domareembeten endast infödde kunna utnämnas. Till Lärare vid Universitetet och Högskolorne, till Läkare och till Consuler på utrikes orter kunna äfven utländningar väljas. Ingen kan blifva Stiftsamtman eller bekläda ett förtroendeembete, innan han fyllt trettio år, och ingen kan förordnas till Magistratsperson, Under-Domare eller Fogde, som ej tjugufem år uppnått. § 83. Justitiæ-Cantzleren vakar öfver lagarnes vidmagthållande och efterlefnad, och är berättigad att inför Riks-Rätten instämma de af Högsta Domstolens ledamöter, som brustit i deras skyldigheters uppfyllande. $ 84. En ny allmän civil- och criminal-lag skall utgifvas vid Stortingets nästa, eller om det icke är möjligt, vid dess derpå följande lagtima sammankomst. Imedlertid blifva Statens nu varande lagar gällande, så vidt de ej strida emot denna Grundlag, eller de provisoriska författningar, som under tiden utgifvas. De nuvarande ständiga skatter fortfara oförändrade intill nästa lagtima Storthing. Alin, Svensk-Norska Unionen. I. Bilagor. 14 § 85. Inga dispensationer, protectorier, moratorier eller resningsansökningar kunna beviljas, sedan den nya allmänna lagen är satt i utöfning. $ 86. Ingen kan dömmas utan efter lag eller straffas utan efter dom. Pinligt förhör kan icke äga rum. $ 87. Ingen lag kan till kraft och verkan sträckas till förfluten tid. $ 88. Med sportler, som erläggas till Rätters Betjente, böra inga afgifter till Statscassan vara förbundne. § 89. sätt. Ingen må fängslas utom i de fall och på det i lagarna föreskrifne Den som obefogadt låter häckta någon, eller lägger honom olofliga hinder i vägen, stånde den förolämpade till ansvar. § 90. Tryckfrihet äge rum. Ingen kan straffas för någon skrift, af hvad innehåll som hälst, han på trycket låtit utgifva, med mindre han uppenbart, antingen sjelf visat, eller förfört andra till olydnad emot lagarna, föragt för religionen och sederna eller de Constitutionelle Magterne, visat uppstudsighet emot deras befallningar, eller emot någon gjort falska och äreröriga beskyllningar. Frimodige yttranden om Riksstyrelsen, eller hvilket annat ämne som hälst, äro en hvar tillåtne, endast anständighet iakttages. § 91. Nya och ständiga inskränkningar uti näringsfriheten böra i framtiden icke medgifvas till förmån för någon. § 92. Husvisitationer må icke äga rum vid andra tillfällen än i brottmål. § 93. Fristad må hädanefter icke beviljas dem som sin egendom till borgenärer upplåta. § 94. Ingen kan i hvad fall som hälst dömmas sin jord och sin egendom förlustig. § 95. 211 Om Statens behof kräfver att någon till det allmänna uplåter sin fasta eller lösa egendom, erhålle han af Statscassan derföre full ersättning. $ 96. Såväl köpesummor, som intägter af de andeliga beneficie-godsen skola användas till Ecclesiastique statens bästa och upplysningens befrämjande. Egendom tillhörande milda stiftelser skall blott till dessas gagn förvaltas. § 97. Odels- och Aasædes-rätten må icke uphäfvas. De närmare vilkor, hvarunder den, till största nytta för Staten och gagn för allmogen, skall fortfara, komma att bestämmas vid nästa eller derpå följande Storthing. $ 98. Inga grefskaper, baronier eller fideicommisser må för framtiden uprättas. De rättigheter, som blifvit en egendom tillagde, kunna alldrig förändras, i hvars hand egendomen än må komma. § 99. Hvarje Statens medborgare äger lika förbindelse att försvara Fäderneslandet, utan afseende på födsel eller förmögenhet. Denna förbindelse uphör vid 25 års ålder. Tillämpningen häraf och de inskränkningar, som härvid kunna äga rum, afgöres vid nästa lagtima Storthing. $ 100. När Storthinget antagit denna Constitution, vare den Rikets Grundlag. Visar erfarenheten att någon del deraf bör förändras, skall förslaget derom framställas vid ett lagtima Storthing och genom trycket allmänt kungöras. Men det tillkommer först det derpå följande lagtima Storthing att besluta om den föreslagna förändringen bör äga rum eller icke. Dock må en sådan förändring alldrig rubba denna Constitutions grunder, men endast angå jemkningar uti särskilta stadganden, som icke förändra dess mening, och böra två tredjedelar af Storthingets ledamöter vara ense om en sådan förändring. Johan. Approberas i Konglig Majestäts Namn'. CARL JOHAN. (Orig. i K. utr.-dep.) 1 Dessa kursiverade ord äro, likasom namnteckningen, egenhändigt skrifna af Carl 75. Instruktion för Kongl. Maj:ts Kommissarier vid Norska Storthinget. Instruction pour les Commissaires du Roi près de l'Assemblée Nationale de Norvège. Le Roi, s'étant réservé, par la Convention faite le 14 Août passé, le droit de communiquer directement avec l'Assemblée Nationale de Norvège, qui doit se tenir à Christiania, par des Commissaires dont il feroit choix, veut bien par les présentes, ayant nommé maintenant les Commissaires, leur donner pour règle de conduite à cet égard, les Instructions suivantes: Le Roi ayant accepté la Constitution faite à Eidswold, en se réservant seulement d'y faire apporter les modifications nécessaires pour la réunion des deux Royaumes, cela présuppose, que cette réunion même et l'obéissance de la Suède et de la Norvège à un Souverain Commun, suivant l'Ordre de Succession établi en Suède, feroient la base inébranlable de toutes les négociations et que les droits que Sa Majesté a acquis par le Traité de paix de Kiel, étant de fait reconnûs, ne demandent que d'être formellement déterminés. Par conséquent les Commissaires ne sauroient permettre, que la question principale soit mise en doute; mais ils doivent en revanche ne pas faire les difficiles sur la manière dont le bût qu'on se propose peut être atteint. Soit que le Roi est proclamé par Förslag till Instruction för Commissarierne. Då Kongl. Maj:t igenom den under den 14:de sistledne Augusti afslutne Convention, förbehållit sig att till den blifvande Riksförsamlingen i Christiania låta afgå vissa dertill utsedde Commissarier, hvilka skulle äga att med densamma directe communicera, vill Kongl. Maj:t nu, sedan bemäldte Commissarier blifvit utnämnde, följande föreskrifter dem till ledning och efterrättelse meddela: Antagandet af den i Eidsvold författade Norrska Grundlagen, med förbehåll endast af de förändringars införande, hvilka för båda Rikens förening kunde finnas nödvändige, förutsätter att sjelfva denna förening samt Sverriges och Norriges deraf följande styrelse, af ett gemensamt öfverhufvud i enlighet med Svenska Thronföljden, skulle vara den osvikeliga grund hvarifrån alla underhandlingar borde utgå och att Kongl. Maj:ts i kraft af Freds-Tractaten i Kiel förvärfvade rättigheter, såsom i sjelfva verket erkände, nu mera fordrade endast att formeligen bestämmas. Commissarierne kunna således icke medgifva att sjelfva hufvudsaken sättes i fråga, men böra deremot icke vara granlaga om sättet som till ändamålets vinnande antages. Antingen Konungen under form af erkännande eller af forme de simple reconnaisance, ou par forme d'Élection, ou par l'une et l'autre, la chose revient au même, pourvû que cette proclamation ne soit pas différée sous prétexte de régler auparavant les Conditions spécielles de la réunion. Les Commissaires ne pouvant pas céder sur ce dernier point, ils doivent à l'égard de l'autre apporter toutes les facilités propres à faire arriver plutôt au bût, qu'on s'est proposé, et en procédant suivant les circonstances ils sont autorisés, soit de présenter immédiatement à l'Assemblée Nationale le projet de Constitution ci-joint, en déclarant que le Roi, en qualité de Roi de Suède et de Norvège, ayant posé pour base la Constitution d'Eidswold, leur a permis de communiquer sans délai à l'Assemblée Nationale les changemens qu'il trouvoit nécessaires pour la réunion des deux Royaumes et sur lesquels il vouloit prendre l'avis de l'Assemblée Nationale; soit de différer cette communication jusqu'à ce que l'Assemblée Nationale Norvégienne ait proclamé la réunion et reconnû ou élû le Roi, et de donner alors en même temps l'Assurance du Roi, de vouloir bien gouverner le pays suivant sa Constitution et ses loix telles, qu'elles vont être établies maintenant par le Roi et la Nation. Le peuple Norvégien, qui dans cette Assurance seule doit trouver une sécurité parfaite contre toute oppression arbitraire (les changemens dans la Constitution actuelle ne pouvant avoir lieu, que par le consentement mutuel du Roi et de l'Assemblée Nationale), doit cependant si la communication premièrement supposée a lieu, y trouver une preuve ultérieure, que le Roi veut agir avec la Nation Norvégienne sans détour et sans aucune réservation. 213 val, af Norrska Riksförsamlingen Då Commissarierne icke kunna medgifva det sednare, böra de i afseende på det förra söka alla de utvägar, som kunna befordra ändamålet, och till vinnande deraf äro Commissarierne befullmägtigade, både att, om omständigheterne skulle sådant erfordra, till Norrska Riksförsamlingen afgifva det härhos bifogade Constitutionsprojectet med förklarande att Kongl. Maj:t, som Sveriges och Norriges Konung, tilllåtit Commissarierne att till tidens vinnande ofördröjeligen underrätta Riksförsamlingen om de förändringar i den till grund antagne Norrske Grundlagen, hvilka Konungen till föreningens befordran funnit nödige och hvarom han med Nationens representanter ville ingå i öfverläggning, och att upskjuta detta meddelande till dess att Norrska Riksförsamlingen antagit föreningen och valt eller utropat Konungen samt då derjemte aflemna Kongl. Maj:ts försäkran att styra landet enligt dess Constitution och lagar, sådane de nu af Konungen och Folket fastställas. Norrska Folket, som uti skulle denna försäkran äfven ensam, finna tillräckelig säkerhet emot förtryck, då förändringarne i närvarande Grundlag blifva beroende af Konungens och Riksförsamlingens gemensamma åtgärd och samtycke, bör uti det förstnämnde meddelandet, i fall det pröfvas nödigt, finna ett ytterligare bevis, att Konungen vill handla med Norrska Nationen utan omväg och utan förbehåll. Skulle likväl detta meddelande kunna undgås, bör det icke påkal |