f) B. VON SCHINKEL: Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade af B. v. Schinkel. IV delen, utg. af C. W. Bergman. Stockholm 1854. Arbetet är mycket tendensiöst, bristfälligt och skäligen otillförlitligt. Först efter ingången af år 1807 blir framställningen mera detaljerad, korrekt och trovärdig.

g) K. K. ZLOBIN: De diplomatiska förbindelserna mellan Ryssland och Sverige 1801-1809. Öfv. från ryskan af H. Hjärne. Stockholm 1880. Skriften bär, såsom öfversättaren redan anmärkt, en officiös prägel och har till hufvudsyfte att, om än på sanningens bekostnad, rättfärdiga ryssarnes öfverfall 1808.

h) G. BJÖRLIN: Sveriges krig i Tyskland åren 1805 - 1807. Stockholm 1882. Ett krigshistoriskt arbete, hvarur vissa värderika uppgifter varit att hemta. Är för öfrigt utförligare än "Svenska arméens fälttåg uti Tyskland och Norrige åren 1805-1808" af Ernst v. Vegesack, hvilket senare arbete ej synes vara anlitadt af G. Björlin.

i) E. M. ARNDT: Schwedische Geschichten unter Gustaf III, vorzüglich aber unter Gustaf IV Adolf. Leipzig 1839. Ett arbete till större delen af memoarnatur.

k) H. G. TROLLE-WACHTMEISTER: Anteckningar och Minnen, utg. af E. Tegnér. Stockholm 1889. Innehåller en dagbok för åren 1807-1809, då Wachtmeister var en man på 25-27 år, besjälad af en stark antipati emot konungen. 1) [GUSTAF IV ADOLF]: Historiska erinringar af öfverste Gustafsson. Örebro 1829.

m) DE GARDEN: Histoire générale des traités de paix, par m. le comte de Garden. VIII-X. Paris. Härstädes finnas alla de mellan Sverige och Storbritannien under åren 1804-1807 ingångna fördragen i mer eller mindre fullständigt skick tryckta. Bristfälligast återgifven är militärkonventionen i London 1807, och de delar af densamma, som återgifvas, äro öfversatta till franska från den i "Historisk tafla" förekommande svenska öfversättningen

af det franska originalet. Samma förhållande äger rum med konventionen i Stralsund s. å.

Inom den engelska historiska litteraturen har jag förgäfves sökt ett arbete, som utförligt behandlar mitt ämne. Jag har anlitadt HUGHES: The History of England by Hume and Smollett, continued by Hughes. IV. Paris 1836. EARL STANHOPE: Life of Pitt. IV. London 1862. Lord RusSELL: Memorials and Correspondence of Charles James Fox. IV. London 1857. STAPLETON: George Canning and his times. London 1859, m. fl. arbeten; - men huru upplysande dessa än befunnits vara för Englands allmänna politiska historia under ifrågavarande tid, så beröra de dock ytterst ringa, de flesta ingenting alls Englands förbindelser med Sverige. I "Memoirs and Correspondence of admiral Lord DE SAUMAREZ", edit. by sir' I. Ross, I-II. London 1838. "Correspondence, Despatches and other Papers of VISCOUNT CASTLEREAGH". edit. by his brother C. W. Vane, Marq. of Londonderry. VI. London 1853, samt i "Supplementary Despatches, Correspondence and memoranda of fieldmarshal ARTHUR DUKE OF WELLINGTON", edit. by his son the duke of Wellington. VI. London 1860. omhandlas visserligen ganska omständligt de svenska angelägenheterna under krigen mot Napoléon, men olyckligtvis dock först från och med den engelska expeditionen mot Köpenhamn, hvarföre dessa arbeten icke varit mig till någon egentlig nytta vid utarbetandet af föreliggande afhandling.

Andra anlitade tryckta skrifter äro A. LEFEBVRE: Histoire des Cabinets de l'Europe pendant le consulat et l'empire I-III. Paris 1866. THIERS: Histoire du Consulat et de l'Empire VI-VIII. Paris 1847-49. M. BIGNON: Histoire de France IV-VII. Paris 1830-38. Correspondance de Napoléon I:er. XV. L. HÄUSSER: Deutsche Geschichte vom Tode Friedrichs des Grossen bis zur Gründung des deutschen Bundes. II. Berlin 1862. A. FOURNIER: Napoléon I. Eine Biographie. 2 B. LXVII Band af "Das Wissen der Gegenwart". J. v. RÆDER: Danmarks Krigs och Politiske Historie fra Krigens Udbrud 1807 til Freden i Jönköping

d. 10 Dec. 1809. JOH. FORCHHAMMER: Napoleon den I:s Forhold til Norden og særligt til Danmark, M. G. Stenstrups Danske Maanedsskrift, Aargang 1867. .C. F. v. HELLFRIED: Forsøg til en polit. Overskuelse af Englands Overfald paa Danmark 1807.

För öfrigt har jag tagit kännedom om en stor del, här ofvan ej särskildt nämd, tryckt svensk historisk och memoar-litteratur, berörande ifrågavarande tid, men dels funnit densamma sakna nästan all betydelse för mitt begränsade ämne så är t. ex. förhållandet med "Anteckningar af grefve Magnus Björnstjerna" och C. A. Adlersparres "Erinringar vid dessa anteckningar dels funnit densamma vara af ett alltför tvifvelaktigt värde för att lämpligen kunna användas såsom källmaterial så är t. ex. förhållandet med "Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid" af Joh. af Vingård.

Det otryckta källmaterial, som jag anlitat för min afhandling, förvaras till allra största delen i Riksarkivet. Endast helt obetydliga bidrag har jag hemtat ur de Handlingar till Sveriges polit. historia 1792-1809 (F. 647), som finnas i Upsala universitets bibliotek.

I främsta rummet bland källorna i arkivet anser jag mig böra nämna de många fördragsurkunder, hvari den nära vänskapen mellan Storbritannien och Sverige under ifrågavarande tid tog sig uttryck. Dessa urkunder äro, såsom ofvan är sagdt, delvis i tryck bekantgjorda, men just derföre, att de blott i stympadt skick äro tryckta, har jag haft åtskilligt att lära genom att studera originalen. Några hemliga artiklar till fördragen i Beckaskog 1805 och Stralsund 1807, hvilka icke hittils varit offentliggjorda, har jag intagit såsom bilagor till min afhandling. Fördraget d. 14 Jan. 1805 mellan Ryssland och Sverige, hvilket ännu icke är tryckt, har jag noggrannt relaterat efter originalet, och dess 3:dje o. 4:de hemliga artiklar, som specielt röra Sveriges allians med Storbritannien, har jag intagit såsom bilagor.

Annat vigtigt material har jag funnit bland arkivets Anglica. Hit höra skrifvelserna till och från den svenska beskickningen i London under åren 1804-07. Skrifvelserna till London har jag i sjelfva afhandlingen betecknat med StL.; depescherna från samma stad åter med SfL. Hufvuddelen af de förra skrifvelserna utgöres af kabinettskrifvelser från kabinettssekreteraren G. af Wetterstedt. Gustaf IV Adolf skötte sjelf sin utrikespolitik, afhandlade de vigtigaste affärer och ärenden med främmande makters sändebud i enskilda audienser och stod, äfven på sina resor och i fält, i jämn korrespondens med sina sändebud vid främmande hof. Kanslipresidenten Ehrenheim var blott till namnet Sveriges utrikesminister under de senare åren af Gustaf IV Adolfs regering, och hans brefvexling med de svenska beskickningarne var under sagda tid gemenligen inskränkt till obetydliga löpande ärenden. Den unge Wettestedt var i stället för kanslipresidenten konungens hufvudbiträde vid den diplomatiska skriftvexlingen. Från sommaren 1805 till konungens afsättning var Wetterstedt oafbrutet vid konungens sida och hans lediga penna omsatte Gustaf Adolfs idéer i skrift. Konungen "arbetade emellertid sjelf med i allt nästan hvarje koncept till utgående depescher och noter, äfven de obetydligaste, bära justeringsmärket "Gustaf Adolf" och icke sällan spår af konungens egenhändiga rättelser."

1)

Bland Anglica har jag dessutom haft något att hemta ur de samlingar, som bära titlarne "Förhandlingar med England 1719-1813" och "Engelska ministrars memorial 1773-1807". Den förra samlingen har jag betecknat med FE, den senare med MM.

Bland arkivets Muscovitica har jag tagit kännedom om större delen af skrifvelserna till och från ambassadören C. v. Stedingk, under åren 1804-07 (StP och SfP). För åren 1804 och 1805 äro dessa skrifvelser af särskild vigt, enär det var det ryska hofvet, som förmedlade vänskapen mel

1) Wetterstedts biogr. sid. 72.

lan Sverige och Storbritannien. Den gamle excellensen Stedingk egde Gustaf Adolfs stora förtroende och ansågs såsom Sveriges dåtida skickligaste diplomat. Han underrättades derföre mycket noga om de löpande underhandlingarne med Storbritannien, ofta betydligt noggrannare än envoyéerna i London.

Bland Acta historica har jag genomgått en hel mängd handlingar, men icke funnit några för mitt ämne vigtigare upplysningar i flere än efterföljande samlingar: "Skrifvelser till Gustaf IV Adolf från kanslipresidenten Ehrenheim" (EtK), "Skrifvelser till kanslipresidenten Ehrenheim från Gustaf IV Adolf“ (KtE) samt kabinettsekreteraren af Wetterstedts bref till kanslipresidenten Ehrenheim (WtE). Den sistnämnda brefsamlingen är en ovanligt god och tillförlitlig källa, som flitigt, om också icke alltid med tillbörlig noggrannhet, blifvit anlitad i Schinkels Minnen IV. Samlingen börjar emellertid först med d. 1 Jan. 1807 (endast några få bref förskrifva sig från en tidigare period) och detta förklarar, hvarföre Schinkel för åren 1804-06 är så frappant mera knapphändig och otillförlitlig i fråga om den utrikespolitiken än för åren 1807-08.

I Riksregistraturet och "Utrikes protokollen" för åren 1804-07 har jag icke funnit några nämnvärda bidrag.

Till slut uttrycker jag härmed min djupa tacksamhet till Prof. Dr. H. Hjärne, Bibliotekarien Dr. Cl. Annerstedt samt till herrar embets- och tjenstemän vid riksarkivet för de anvisningar och råd jag under mitt arbete från deras sida erhållit.

Förteckning öfver i afhandlingen använda förkortningar på tryckta arbeten, hvilkas fullständiga titlar ofvan blifvit angifna: