Images de page
PDF
ePub
[ocr errors][ocr errors][merged small][ocr errors][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small]
[merged small][ocr errors]

FÖRORD.

De verldskrig, som upprörde det ödesdigra tidehvarf, som sträcker sig från 1789 till 1815, kunna delas i tvänne stora afdelningar, särskilda genom fredslutet i Amiens 1802. I den förra periodens krigiska förvecklingar deltog icke vårt fädernesland på något mera aktivt sätt, men väl i den senares. Från 1805 till 1810 befann sig vårt land i ett oafbrutet krigstillstånd emot Frankrike, blef derefter under ett par år i likhet med så många andra riken ytterligt beroende af Napoléon och deltog slutligen med ära i Europas stora frihetsstrid 1813-1814. Sveriges första långvariga kamp mot Frankrike sönderfaller i sin tur i tvänne skeden, mellan hvilka militärkonventionen i Stralsund d. 7 Sept. 1807 bildar en naturlig gräns. Under det förra skedet stridde Sveriges armé ute i Tyskland för Europas allmänna väl och jämvigt, under det senare åter kämpade vårt folk i eget land och för sin egen sjelfständighet en förtviflad strid mot öfvermäktiga fiender. Under båda skedena var Storbritannien vår bundsförvandt, under det förra en bland andra, under det senare vår ende. StorBrittanien var den outtröttligaste och ihärdigaste af Napoléons fiender, utgjorde den ledande och sammanhållande makten bland dessa och blef derföre vår naturlige bundsförvandt i striden mot verldseröfraren.

I föreliggande arbete har jag gjort Sveriges och Storbritanniens inbördes polit. förbindelser under nyss urskilda tidsskifte 1805-1807 till föremål för en skildring. Jag har härvid för sammanhangets och tydlighetens skull begripligtvis icke kunnat underlåta att lemna en redogörelse för de underhandlingar mellan de båda länderna, som före

gingo och förberedde Sveriges inblandning i verldskrigen. Någon utförlig framställning af Sveriges utrikespolitik i dess helhet under meranämda tidsskifte har jag icke velat lemna; jag har tvärtom noggrannt sökt att begränsa min skildring, så att den ej berör andra förhållanden och händelser än dem, som stå i det närmaste samband med Sveriges och Storbritanniens politiska förbindelser med hvarandra. Endast undantagsvis har jag, vanligen till följd af någon vilseledande uppgift i hittils i tryck gjorda framställningar, tillåtit mig att göra någon vidlyftigare utvidgning åt sidan af mitt egentliga ämne. Det säger sig emellertid sjelft, att det varit nödvändigt att gifva den löpande framställningen af våra underhandlingar, våra förbund och traktater med Storbritannien ett slags ram genom att, ehuru i den kortaste öfversigt, framhålla de samtida skiftningarne i Sveriges allmänna politiska ställning.

Någon detaljerad skildring af de politiska förhållanden, som detta arbete omhandlar, är mig veterligen icke förut i tryck gjord. Om denna afhandling än må kunna sägas i detalj behandla sitt ämne, så vill den dock ej på minsta vis gifva sig ut för att lemna en uttömmande och i allo fullständig utredning deraf. Jag har icke varit i tillfälle att begagna stort annat otryckt källmaterial, än det vårt riksarkiv gömmer, och ämnet har till följd häraf blifvit alltför ensidigt belyst från svenskt håll, för att framställningen skulle kunna vara fullständig. Å mer än ett ställe har jag icke kunnat gifva min skildring önskad klarhet och precision, af den orsak att all noggrannare utredning af ämnet från engelsk sida saknas eller åtminstone icke kommit till min kännedom.

De källor, som blifvit använda vid utarbetandet af denna afhandling, utgöra, såsom redan är antydt, hufvudsakligen otryckta handlingar och urkunder, förvarade i riksarkivet, men derjemte har åtskilligt, om också icke just mycket, varit att hemta ur en del tryckta arbeten, af hvilka dock intet, såsom sagdt är, gifver någon omständligare och sammanhängande framställning af ämnet i dess helhet.

Af det senare slaget af källor återgifver jag härmed de mera fullständiga titlarne på de skrifter, till hvilka i sjelfva afhandlingen hänvisas med anförande af någon lämplig funnen förkortning.

a) P. A. GRANBERG: 1) Historisk Tafla af f. d. konung Gustaf IV Adolfs sednaste regeringsår. I-III. Stockholm 1810-11. Ett i synnerhet genom sina bilagor särdeles värdefullt, men synnerligen tendensiöst arbete, som utkom kort efter revolutionen 1809. Arbetet är af officiös karaktär och har till hufvudsyfte att uppvisa nödvändigheten af Gustaf IV Adolfs afsättning.

b) C. W. LILLIECRONA: 1) Fältmarskalken grefve J. Chr. Toll. Biogr. teckning I–II. Stockholm 18494-50. Här finnas tryckta några mitt ämne rörande bref från kanslipresidenten Ehrenheim till fältmarskalk Toll.

c) H. L. FORSSELL: Minne af statsministern grefve Gustaf af Wetterstedt. Svenska akademiens handlingar 1888. Minnesskriften är mindre utförlig för tiden före mars 1809.

d) C. B. L. C. von STEDINGK: Mémoires posthumes du feld-maréchal comte de Stedingk, rédigés par le général comte de Björnstjerna I-III. Paris 1844–47. I andra bandet finnes en rikhaltig samling af Stedingks depescher från S:t Petersburg under åren 1805–1808. Många depescher saknas emellertid och flere äro ofullständiga. Särskildt hafva ställen, som tolka medkänsla för Gustaf IV Adolf, med en viss samvetsgrannhet blifvit uteslutna. För året 1804 finnes ingen enda depesch.

e) Handlingar ur v. Brinkmanska arkivet på TrolleLjungby. Utgifne af G. Andersson (1859–65). Här finnas tryckta några bref från kabinettssekr. Wetterstedt till fältmarskalken grefve Essen. Det är förmodligen denna brefsamling, som H. L. Forssell i sitt ofvan anförda arbete (sid. 74 not.) åsyftar, då han omnämner en i v. Brinkmanska arkivet befintlig samling bref från Wetterstedt till fältmarskalken Toll.

") Författarens namn finnes icke angifvet å sjelfva arbetet, men är icke desto mindre med säkerhet kändt.

« PrécédentContinuer »