Molière1898 - 264 pages |
À l'intérieur du livre
Résultats 1-5 sur 25
Page 7
... liten handtverkare eller köpman kommit upp sig , adlade han sig själf- och öfverheten fördrog det . Ville och kunde han betala den dryga skatt , som ett vapen medförde , komponerade han ett sådant . Myndigheterna uppburo skatten och ...
... liten handtverkare eller köpman kommit upp sig , adlade han sig själf- och öfverheten fördrog det . Ville och kunde han betala den dryga skatt , som ett vapen medförde , komponerade han ett sådant . Myndigheterna uppburo skatten och ...
Page 29
... liten sanning , men aldrig glömmer han sin belefvenhet . Han är ett mönster af takt . Han stöter ingen , och hans fruktan att synda mot det fina vettets lagar kommer honom icke att dölja sin åsikt , men att lämpa den efter åhörarens ...
... liten sanning , men aldrig glömmer han sin belefvenhet . Han är ett mönster af takt . Han stöter ingen , och hans fruktan att synda mot det fina vettets lagar kommer honom icke att dölja sin åsikt , men att lämpa den efter åhörarens ...
Page 71
... liten korg som krona . Hvar och en har flera roller ; de personer , man ej kan återgifva , strykas , och efter kvällens äfven- tyr följer natten , som tillbringas i ett kyffe på värdshuset , där man , så godt sig göra låter , bäddar ...
... liten korg som krona . Hvar och en har flera roller ; de personer , man ej kan återgifva , strykas , och efter kvällens äfven- tyr följer natten , som tillbringas i ett kyffe på värdshuset , där man , så godt sig göra låter , bäddar ...
Page 76
... liten åsna , och med hustru och barn drager han till Languedoc . Där får han engagement för att spela schweizare . Men han misslyckas . Det sätt , hvarpå han säger sin replik , som aldrig öfverstiger fyra versrader , gör honom ökänd ...
... liten åsna , och med hustru och barn drager han till Languedoc . Där får han engagement för att spela schweizare . Men han misslyckas . Det sätt , hvarpå han säger sin replik , som aldrig öfverstiger fyra versrader , gör honom ökänd ...
Page 78
... liten epistel , så mättad af poesi , så uppfylld af en nära nog modern natur- känsla , att man häpen frågar sig , hur peruktidens barn kunnat åstadkomma en så vacker och sällsynt miniatyr . Det är vintern , som efter ett långt och ...
... liten epistel , så mättad af poesi , så uppfylld af en nära nog modern natur- känsla , att man häpen frågar sig , hur peruktidens barn kunnat åstadkomma en så vacker och sällsynt miniatyr . Det är vintern , som efter ett långt och ...
Expressions et termes fréquents
aktris aktörer Alceste Alkmene Amfitryon Arlequin Armande Arnolphe baletten Béjart Béziers blef blifvit Boileau Bourgogne Brie Chapelle charlataner comédie Commedia dell'arte Condé Conti Corneilles damer Dandin Don Juan egde eger ehuru Elomire Epernon esprit fait farser Fruntimmersskolan gafs Gassendi Grange grefve gång går hafva Harpagon hedersmannen herr hertigen hofvet homme huru hustru Hvarje hvars hvilka Hôtel de Bourgogne italienarna italienska jesuiterna komedi komedianter konst konungen kvick kvinna kärlek L'amour L'école des femmes L'étourdi Languedoc lefver lemna libertin lifvet livres Louvren Ludvig XIV Ludvig XIV:s Lully långt låter löjlig madame Madeleine mademoiselle malade imaginaire markis Mascarille médecin Misantropen Molière monde Montpellier orvietanaren Paris Patin Pézenas pjesen Pont-neuf Poquelin Pourceaugnac précieuses ridicules preciösa provinsen publiken qu'il Rabelais Racine Rambouillet recetten salong Scapin Scarrons scenen Scudéry Sganarelle själf skalden skref skrifver skrymtare spelar säger Tabarin tapetserare Tartuffe teatern théâtre tout tragedi trupp verk Versailles voro världen äfven älskare öfver
Fréquemment cités
Page 193 - Mais on trouve avec lui des accommodements. Selon divers besoins, il est une science D'étendre les liens de notre conscience, Et de rectifier le mal de l'action Avec la pureté de notre intention.
Page 46 - La pâle est aux jasmins en blancheur comparable; La noire à faire peur une brune adorable; La maigre a de la taille et de la liberté; La grasse est dans son port pleine de majesté; La malpropre sur soi de peu d'attraits chargée...
Page 47 - L'orgueilleuse a le cœur digne d'une couronne; La fourbe a de l'esprit, la sotte est toute bonne; La trop grande parleuse est d'agréable humeur, Et la muette garde une honnête pudeur. C'est ainsi qu'un amant dont l'ardeur est extrême, Aime jusqu'aux défauts des personnes qu'il aime.
Page 167 - Ta muse avec utilité Dit plaisamment la vérité ; Chacun profite à ton école : Tout en est beau , tout en est bon ; Et ta plus burlesque parole Est souvent un docte sermon. Laisse gronder tes envieux : Ils ont beau crier en tous lieux Qu'en vain tu charmes le vulgaire, Que tes vers n'ont rien de plaisant : Si tu savais un peu moins plaire, Tu ne leur déplairais pas tant.
Page 141 - C'est par là que Molière, illustrant ses écrits, Peut-être de son art eût remporté le prix, Si, moins ami du peuple, en ses doctes peintures II n'eût point fait souvent grimacer ses figures, Quitté, pour le bouffon, l'agréable et le fin, Et sans honte à Térence allié Tabarin. Dans ce sac ridicule où Scapin s'enveloppe, Je ne reconnais plus l'auteur du Misanthrope.
Page 149 - C'est le bon sens, la raison qui fait tout, Vertu, génie, esprit, talent et goût. Qu'est-ce vertu? raison mise en pratique; Talent ? raison produite avec éclat ; Esprit? raison qui finement s'exprime; Le goût n'est rien qu'un bon sens délicat; Et le génie est la raison sublime.
Page 259 - L'autre, fougueux marquis, lui déclarant la guerre. Voulait venger la cour immolée au parterre. Mais, sitôt que d'un trait de ses fatales mains. La Parque l'eut rayé du nombre des humains. On reconnut le prix de sa muse éclipsée. L'aimable comédie, avec lui terrassée, En vain d'un coup si rude espéra revenir. Et sur ses brodequins ne put plus se tenir.
Page 38 - Dame, demoiselle, bourgeoise, paysanne, il ne trouve rien de trop chaud ni de trop froid pour lui...
Page 244 - Vous en voyez l'effet de cette peine extrême, En ces yeux enfoncés, en ce visage blême ; En ce corps qui n'a plus presque rien de vivant, Et qui n'est presque plus qu'un squelette mouvant.
Page 239 - Sans lui nous verrions-nous une chambre si belle ? Ces meubles précieux sous de si beaux lambris, Ces lustres éclatants, ces cabinets de prix, Ces miroirs, ces tableaux, cette tapisserie, Qui seule épuisa l'art de la Savonnerie : Enfin, tous ces bijoux qui te charment les yeux, Sans ce divin talent seraient-ils en ces lieux1?