lelserna wederbörande tilställda emot bewis, som före den utsatta tiden böra wara till förråttningsmannen aflemnade.

Då förrättningen skall ske å någon Kronan tillhörig jord, åligge det Bergmästaren att derom jemmál góra anmälan hos Gu vernören, som äger ej mindre förordna kronoombud för bewakande af Kronans rått, ån åfwen föranstalta att andra allmånna ombud, der sådant kan finnas erforderligt, i stadgad ordning blifwa utsedde att förrättningen öfwerwara.

$ 27.

Uteblifwer sökanden från förråttningen, warde den inställd, och ankomme deß företagande sedermera på ny anmålan. Men ej må annan parts eller allmänt ombuds uteblifwande hindra förrättnin gens fortgång, der den blifwit så kungjord, som i $ 26 fagdt år. $ 28.

Göres wid förrättningen jåf emot förråttningsmannen eller någon af de bitrådande gode månnen, eller förekommer annan inwändning mot förrättningens företagande och fortgång, meddele förråttningsmannen deröfwer beslut. Gillas jáfwet eller inwändningen, upphöre förrättningen, der ej frågan rörer jåf emot god man, i hwilket fall annan god man skall i den jåfwades ställe inkallas. Har jäfsanmärkning eller annan inwändning blifwit ogillad, då skall förråttningen, ehwad mißnoje mot beslutet anmåles eller ej, åndock fortgå, med öppen rått för den mißnöjde att sin talan i sammanhang med hufwudsaken fullfölja.

$ 29.

Utmål skall på marken utläggas sålunda, att, i mån af gruf agarens behof, honom tilldelas ett utrymme, i berg- eller jordlager,

som innehålla kalk eller qvarts, af högst tjugufem famnar samt för metaller, malmer och öfrige i § 1 uppräknade mineralier och bergarter af etthundra famnar i längd och bredd. Dock må, der i anseende till sådant hinder, som omnämnes i $ 3, belägenheten så fordrar, eller grufågaren eljest det begår och fritt fält förefinnes, utmål till den bestämda widden jemmål utläggas i annan stråckning, efter thy som lämpligt prófwas, blott kroklinier och spetsiga winklar i möjligaste måtto undwikas, samt långden af utmålet, så widt ske kan, ej öfwerstiger dubbla bredden.

För warp skall likaledes utmålet i hwarje färskildt fall beståmmas efter som warpets belägenhet föranleder och inmutarens behof af utrymme för soffringsarbetet erfordrar.

$ 30.

På djupet skall utmål räknas efter lodlinien af utmålens sidor ofwan jord; då malmgången år strykande i fält eller ett stock- eller körtel-werk; men om den faller donlågig eller fidwärts, så att den efter sitt fallande kommer på djupet att drifwas utom utmålets linie, då bör utmålet i djupet ej räknas lodrátt, utan i lika fallande med grufman, på sått att grufågaren uti djupet förbehålles så långt utrymme på sidan ifrån malmgångens salband eller sidosköl nere i grufwan, som samma malmgång uppe i dagen ligger ifrån utmålslinien. $ 31.

Finnes ej fritt och oinmutadt fält för så stort utmål, som grufågaren önskar och i § 29 medgifwes, åtnoje han sig med det utrymme, som år att tillgå. Lag samma ware ock, om grufágaren under mer ån ett år försummat att söka utmål, sedan anmålan der

om enligt $ 24 bort göras och annan fyndighet under tiden blifwit i hans grannskap inmutad; ágande Bergmästaren i thy fall att i affeende på utmål för begge grufágarne dem emellan jemka, som skåligt prófwas.

Till fritt fält räknas dock afwen det utmål, som förut tillhört grufwa, den der ödeligger, då inmutning af annan fyndighet i deß grannskap sker.

$ 32.

Utmål skall på marken utstakas och med ordentliga rösen eller skiljomarken förses, samt särskild karta derófwer upprättas och bifo. gas förrättningsprotokollet, hwilket derjemte bör upptaga fullständig beskrifning, såwål öfwer utmålet med deß belägenhet och sträckning, som öfwer sjelfwa grufwans art och huru fyndigheten, med deß gångar eller lager, ofwan eller under jorden, sig företer.

$ 33.

Anmäler sig jordägaren wid utmålsförrättningen till bègagnande af sin jordagareandel, eller har sådan anmálan förut skett, warde ock det i protokollet antecknadt, med de wilkor jordägaren sig förbehållit eller som öfwerenskomna blifwit. Kunna ej, då anmålan wid förrättningen sker, parterne åsämjas om beloppet af den ersätt ning, hwartill jordagaren enligt $ 21 år förbunden för sådana kostnader, som förut blifvit på grufanläggningen anwånda, då skall förråttningsmannen, efter af honom och gode männen werkställd besigtning och wärdering, utlåtande derom meddela.

$ 34.

För all den mark, som wid utmålslåganing grufågaren till begagnande anwisas och tilidelas, skall han gifwa ersättning och ware

derjemte skyldig att ensam deromkring hålla den stängsel, som nódig år; dock må wid grufwor, som under jord bearbetas, grufågaren sjelf bestämma, huru stort utrymme af det anwista utmålet, han ofwan jord för sitt arbete tarfwar, och ersättningen derefter lämpas. Har jordägaren för större eller mindre del i grufföretaget ingått, åtnjute han ej större ersättning för utmålet, án i förhållande till óf= rige andelar.

$ 35.

Lösen för marken skall wid utmålsläggningen bestämmas. Àsamjas ej parterne om beloppet, ware det af förrättningsmannen och gode mannen bestämdt efter det wårde, annan mark af enahanda beskaffenhet och godhet i orten högst gäller; skolande lösefumman med rånta derå från den dag, beloppet blifwit genom öfwerenskommelse eller laga kraftågande beslut faststäldt, inom tre månader derefter af grufágaren utgifwas till jordägaren eller den, som hans rátt dertill innehar. Underlåter inmutare att inom sålunda bestämd tid erlägga fastställd lösen, ware han utmålet och mutsedeln förlustig.

kronohemman eller boställe ware åboen berättigad att den för utmål bestämda lösefumman åtnjuta; men å annan jord, som under nyttjanderätt upplåten år, må jordägaren sjelf uppbåra lösesumman och hålle han innehafwaren skadeslös för hwad denne i sin nyttjanderätt genom utmålet mister.

$ 36.

För all annan skada, som jordens ágare eller innehafware af utmålet tillskyndas, skall grufágaren likaledes gifwa full ersättning och beloppet deraf wid utmålsläggningen, der sådant åskas, bestámmas, dock utan hinder för den, som rått till skadeersättning har, att

efter stämning till domstol särskildt utföra den talan, hwartill han under grufarbetets fortgång kan finna sig befogad.

$ 37.

Har emot utmålsförrättningen förekommit inwändning på den grund, att den inmutade fyndigheten förmenas ej wara föremål för inmutning enligt $ 1, och will någon klaga öfwer förrättningsmannens három meddelade beslut, eller öfwer storleken af det utmål, som wid förrättningen blifwit anwisadt, göre det hos Öfwer-Intendenten för bergwäsendet på fått i § 7 föreskrifwet år. I andra frågor, som till utmålsförrättningen höra, må mißnöjd part sin talan efter stämning wid domstolen i orten i laga ordning utföra; och åligger det förrättningsmannen att, wid förrättningens slut, meddela parterne och i protokollet intaga fullständig underrättelse om hwad de för fin talans fullföljande hafwa att iakttaga.

$.38.

Inmutning, som genom en mutsedel omfattar sjö eller myra i deß helhet, ware i allmänhet från utmålsläggning befriad. Utgör inmutadt område del af sjö eller myra och kan detta från den öfrige delen tydligen åtskiljas genom naturliga gränser, såsom fund, back, bergås och dylikt, eller genom andra märken, som fasta och kånnbara ȧro, ware inmutaren likaledes frikallad från skyldigheten att om utmålsläggning anmåla.

Har Bergmästaren, wid mutsedels utfärdande, enligt stadgan det i § 8 förklarat, att utmål läggas skall, åge inmutaren att om slik förrättning anlita Bergmästaren eller annan tjensteman wid Bergs staten, Kronolȧnsmannen i ørten, eller Landtmåtare, efter dertill utwerkadt wederbörligt förordnande, hwilka, biträdde af twå gode mån,